Mölndal, Kungsbacka och Härryda driver projektet Uppföljning av gymnasieelever för att fler elever ska ta examen och för att minska utanförskap.

Mölndals, Kungsbackas och Härrydas kommuner deltar i EU-projektet Uppföljning av gymnasieelever. Projektet pågår från februari 2025 till januari 2028. Syftet är att förbättra hur kommunerna följer upp gymnasieelever i både kommunala och fristående skolor. Målet är att fler elever ska ta gymnasieexamen och att färre unga riskerar att hamna i utanförskap.

Projektet bygger vidare på erfarenheter från det tidigare ESF-projektet Fullföljda studier UP2.

Arbetet handlar om att tidigt upptäcka när en elev riskerar att inte klara sin examen. Då kan hemkommunen sätta in stöd och andra tidiga insatser.

Gemensam modell för elevuppföljning

Inom projektet tar kommunerna fram gemensamma rutiner, verktyg och stödinsatser för att följa upp gymnasieelever. Det omfattar bland annat:

• ett tidigt varningssystem (EWS) för att upptäcka elever i riskzonen.
• stärkt samverkan mellan skola och hemkommun.
• individuellt anpassade stödinsatser för elever som riskerar att inte ta examen, både från hemkommunen och gymnasieskolan.
• möjlighet för skolpersonal att hitta kontaktuppgifter till ansvarig kontaktperson i hemkommunen för rapportering av betydande frånvaro i Göteborgsregionens elevinformationssystem.

Mölndals kommun har tagit initiativ till projektet. Härryda kommun är ny samverkanspartner, och Kungsbacka kommun fortsätter det samarbete som inleddes i projektet Fullföljda studier UP2.

I projektet samlar och analyserar vi information om elevers närvaro och studieresultat. Syftet är att skapa en tydlig struktur för att kunna sätta in stöd i tid, särskilt från hemkommunen.

Genom att bygga vidare på erfarenheterna från Fullföljda studier UP2 och samarbeta med fler kommuner vill vi skapa en hållbar modell för elevuppföljning i hela Göteborgsregionen.

Utmaningar i dagens uppföljning

Många gymnasieelever i Göteborgsregionen går i skola i en annan kommun än sin hemkommun. I Mölndal gäller det 90 procent av eleverna, i Härryda 50 procent och i Kungsbacka 30 procent.

Hittills har hemkommunerna haft begränsad insyn i elevernas närvaro och studieresultat. Informationen kommer ofta för sent, först när eleven har övergått till det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Då är det svårare att sätta in tidiga och effektiva insatser för att eleven ska klara gymnasieexamen.

När uppföljningen inte sker systematiskt kan det leda till att:

• skolorna får otillräckligt stöd från hemkommunen
• elevernas behov inte upptäcks i tid
• risken för långvarigt behov av ekonomiskt stöd och arbetslöshet ökar
• rutiner för samverkan och rapportering saknas

Genom erfarenheter från det tidigare projektet Fullföljda studier UP2 kan vi upptäcka risker tidigare under gymnasietiden, genom att följa upp frånvaro och underkända betyg. Vi har också ett varningssystem som elevhälsan och rektorer kan använda för att upptäcka elever som riskerar att inte nå examen.

Arbetet sker i nära samverkan mellan hemkommunen och skolan. Kommunerna har tecknat ett gemensamt PUB-avtal för att kunna samarbeta och dela relevant information om eleverna på ett säkert sätt. De följer också gemensamt överenskomna rutiner för samverkan.

Fokus ligger på att stärka samarbetet och skapa bättre möjligheter att sätta in stöd från hemkommunen i nära samarbete med elevhälsan.

Projektet Uppföljning av gymnasieelever ska:

• följa upp elever i Mölndal, Kungsbacka och Härryda.
• införa tidiga insatser för elever som riskerar att hoppa av eller inte ta examen.
• bygga upp utvecklings- och projektgrupper i varje kommun under projektets tre ESF-finansierade år.
• stärka samarbetet mellan elevhälsoteam och samverkansorgan som socialtjänst, kultur och fritid och vård.
• sprida befintliga insatser i Mölndal och de övriga hemkommunerna till berörda huvudmän.
• öka användningen av SIP-verktyget för att samordna möten kring elever med psykosociala behov.
• utveckla nya stödinsatser vid behov.

Förväntade resultat och långsiktiga effekter

Projektet förväntas på sikt:

• öka andelen elever som fullföljer gymnasiet och tar examen.
• minska antalet elever som hamnar i kommunalt aktivitetsansvar (KAA) och ge möjlighet till KAA att arbeta förebyggande.
• förbättra samarbetet mellan skola och hemkommun.
• effektivisera användningen av kommunens resurser.
• minska andelen unga i utanförskap och behov av försörjningsstöd.
• sprida modellen för systematisk uppföljning till fler kommuner i Göteborgsregionen.