Fritidshemmets och skolans relationsarbete

Vad innebär ett relationsarbete och hur kan vi få det att kontinuerligt utvecklas? Det här är en bok om hur vi kan utveckla det betydelsefulla relationsarbete som sker på fritidshem och i skola.

Boken Fritidshemmets och skolans relationsarbete - grunden för lärandet är skriven av Johan Lungström och Anna-Carin Bredmar. Johan är en mycket erfaren fritidshemslärare och Anna-Carin har en karriär som lågstadielärare i ryggsäcken när hon nu arbetar som lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Bokens olika kapitel berör bemötande, möjligheter som finns genom att vara personlig i relationsskapandet, om samtal som verktyg, gemenskap, föräldrar, arbetsglädje och att lära som lärare. Mellan kapitlen i boken så finns det några mellanspel som handlar om pedagogiskt förhållningssätt, personlig och professionell, samtal som pedagogiskt verktyg och en pedagogisk atmosfär. Mellanspelen ligger som teoretisk grund för de erfarenheter som beskrivits tidigare. De ger läsaren en möjlighet att fördjupa sina kunskaper och ger teoretiskt stöd för det författarna beskrivit i kapitlet innan.

Motivationen bakom boken beskrivs som en lärares grundhållning, där samspel och relationsbygge är a och o. En lärares gärning behöver präglas av mycket omtanke och skratt men också av allvar när stunder behöver det. Skolan bygger inte bara kunskap utan också människor.

Bemötande och relationsskapande

Det första temat beskriver bemötande som ett multiverktyg att använda för att komma dit man vill. Det är inte alltid enkelt att veta vilken situation som kräver vilken typ av bemötande. Några begrepp som används är "trygghetens ådra" och "bemötandestrategin" som går att använda i mötet med elever, men också vårdnadshavare och kollegor. Genom att fokusera på att bygga upp en trygghet hos eleverna så ger man förutsättningar för att kunna bedriva en god skol- och fritidsverksamhet. Försök att utstråla trygghet så mycket du kan, för då kan omgivningen lättare känna av och absorbera den. Bemötande är det vi gör hela tiden i skolan, i allt från en tillsägelse till ett hej i korridoren. Att vara lärare är ett mellanmänskligt yrke, därför är bemötande så ytterst relevant för alla som arbetar i skolan. Med en stark relation som byggts upp genom samtal och gemensamma erfarenheter så tål relationen prövningar av olika slag.

Det andra temat handlar om att vara personlig och hur det gynnar relationen. Skillnaden mellan att vara personlig och privat lyfts upp och vilka effekter som att vara personlig påverkar relationsskapandet. Genom att vara personlig så ger det utrymme för att eleverna ska bli mer nyfikna på mig som person, vilket kan leda till en positiv atmosfär kring personen oavsett aktivitet. Med ett gott omdöme så kommer du inte behöva oroa dig för att förlora auktoriteten i klassrummet, eller riskera att bli “kompis” med eleverna. Det kan anses vara oprofessionellt att vara kompis med sina elever. Författarna väljer att döpa om det till vänskap och diskuterar det vidare med motivationen att i ordet vänskap finns inte samma åldersladdning. Det motiveras teoretiskt i nästa mellanspel som handlar om att vara personlig och professionell.

Det tredje temat handlar om samtal. Det är ett verktyg bland flera som kan användas för att bygga och fördjupa relationer. Det är i samtal som de mjuka värdena kan komma fram och där vi bygger människor och inte bara kunskap i skolan. För om de mjuka värdena får sin plats jämte de hårda så kommer de hårda värdena inte kännas lika hårda i förhållande till helheten. Det är då en kompis tröstar den som inte nått godkänt på nationella proven i nian. I samtalet är det aktiva lyssnandet det viktigaste. Det är ett viktigt pedagogiskt verktyg för att kunna motivera utan att manipulera, menar författarna.

Gemenskap och samverkan

Det fjärde temat är gemenskap, som alltid finns där på skolan och i fritidshemmet. När eleverna kommer till skolan så lämnar de familjens gemenskap för att delta i skolans gemenskap. Under rasterna så kan klassgemenskapen brytas för att delas upp i intressebaserade gemenskaper och likaså under fritidshemmets verksamhet. Därefter går eleverna hem eller så kanske de deltar i en aktivitetsgemenskap innan de kommer hem till familjegemenskapen igen. Sen finns det utanförskap, alltså att känna sig utanför gemenskapen vilket påverkar trivseln i skolan.

I mellanrum och övergångar mellan skolans annars styrda aktiviteter så finns det utrymme för att öka elevernas känsla av att delta i gemenskapen. Likaså lyfts samspelet mellan vuxna fram som en nyckel tillsammans med normbrytarna. Att läsa om normbrytarna är något jag rekommenderar starkt för det lyfter fram vikten av att elever med ett problemskapande beteende lyfts fram i ljuset och ses för sin person som finns bakom beteendet. Det gör elevgruppens gemenskap mer tålmodig och starkare för prövningar.

Femte temat handlar om föräldrar. Av författarnas erfarenhet så märks det en dramatisk skillnad i hur samverkan med föräldrar fungerar när föräldrarna märker att jag som lärare ser och lär känna deras barn. Att sättet som kommunikationen sker på är fri från skuld så gynnas kontakten med vårdnadshavare ytterligare. Ibland beskrivs lärare och föräldrar som motparter i media, men tanken är att vi ska samverka och genom ett ömsesidigt förtroende så blir det mycket lättare.

Arbetsglädje och utvecklad yrkesroll

Det sjätte temat lyfter upp arbetsglädje. Tänk dig fredagskänslan, med film och popcorn och en mysig stund tillsammans. Då finner vi extra utrymme för mer skratt och en härlig stämning. Det är extra gynnsamt att bygga relationer när det finns en känsla av arbetsglädje, vilket kan vara när som helst egentligen. För att utstråla arbetsglädje är det gynnsamt att vara emotionellt närvarande och därmed visa att man har ett stort intresse för eleverna. Arbetsglädjen påverkar relationsbygget elev-lärare på så vis att det är känslobaserat, och när någon tycker något är roligt så smittar den glädjen. Det är genom arbetsglädje som vi kan närma oss meningsfullhet som är en viktig byggkloss i fritidshemmets syfte.

Det sjunde temat, att lära som lärare, handlar om att aldrig sluta vilja lära i sin yrkesroll. Grunden för undervisning vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Det finns forskning som menar att läraren behöver utveckla en undervisningsteori, vilket sker genom reflektion, samtal och diskussion. Det gör att en undervisningsteori aldrig är densamma och ständigt i förändring. Både individuell och gemensam reflektion är nödvändig för att kunna utvecklas i sin yrkesroll. Reflektion kan ske på olika sätt i olika syften, till exempel så lyfts logganteckningar, diskussioner, anteckningar med stödjande frågor till sig själv eller veckobrev som olika verktyg. NÖHRA (Nuläge, hinder, resurser, aktiviteter, önskat läge) är en annan modell som beskrivs för att kunna reflektera och göra upp en mall för att komma från nuläge till önskat läge.

Ett sista medskick

Och i ett sista medskick, läs boken och ha roligt tillsammans med eleverna. Det kanske är det som barnen kommer ihåg om tio år. Att ni skrattade och hade så roligt ihop.

Beatrice Berndtsson
Lärare i fritidshem
Balltorpskolan Peppared

Fritidshemmets och skolans relationsarbete - grunden för lärandet av Anna-Carin Bredmar och Johan Lungström. Lärarförlaget 2023.