Beprövad erfarenhet i modersmålsundervisning

För att skapa en god grund för att arbeta med beprövad erfarenhet inledde vi vårt kollegiala arbete som vi kallar ämneslyftet med att tillsammans läsa och reflektera kring Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar – samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Arbetet blev kunskapshöjande för oss alla och inför läsåret 23/24 förberedde vi oss inför att ta det vidare och bepröva vår erfarenhet i undervisningen i ämnet modersmål i praktiken.

” Beprövad erfarenhet består av kunskap som har vuxit fram i det vardagliga arbetet i förskola och skola, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid.”
- Skolverket

En av förutsättningarna för att arbeta med beprövad erfarenhet är en god struktur och systematik i det kollegiala arbetet och eftersom detta redan finns på plats hos oss kunde vi börja spåna på ett innehåll. Vad ville vi bepröva och varför?

Utifrån erfarenheter vid kollegiala besök och samtal kunde vi se ett behov av ökad muntlig elevaktivitet med tydlig struktur. Att vi tidigare bekantat oss med kooperativ lärande genom både föreläsningar och aktivt arbetet med kooperativa metoder (utifrån Kooperativt lärande i praktiken av Niclas Fohlin och Jennie Wilson) gjorde därför att vi bestämde oss för att utgå från frågeställningen: Hur kan den kooperativa övningen Huvuden ihop! öka elevernas muntliga aktivitet på modersmålet?

29 lärare i modersmål satte sig därefter in i kooperativt lärande, övningen Huvuden ihop!, dokumentationsmallar och reflektionsunderlag för att reflektera både kring den egna men också kollegors undervisning. Lärarna bestämde sig även för vilken elevgrupp de skulle genomföra sin beprövning i och dokumenterade ett uppskattat nuläge gällande muntlig aktivitet för de aktuella eleverna.

Under hösten har vi sedan haft två testtillfällen i grupper där lärarna har genomfört Huvuden ihop! i den testgrupp de valt ut. Inför och efter varje tillfälle har lärarna dokumenterat sin planering samt själva genomförandet individuellt (Vad gick eller gick inte som jag tänkt mig? och varför blev det så?). Därefter har de samlats i grupper om 3-4 lärare (samma grupp varje gång), samtalat om vad de gjort och reflekterat över utvecklingsmöjligheter med målet att öka elevernas muntliga aktivitet (Vad behöver jag förändra till nästa gång?).

Nu har vi precis gjort en ny skattning av elevernas muntliga aktivitet men förväntar oss egentligen inte att det blivit någon större förändring sedan första skattningen. Vi har nämligen under hösten sett att fokus framför allt hamnat på att sätta strukturen och genomföra själva övningen samt hitta rätt frågeställningar för att nå ökad muntlig aktivitet.

Det är både spännande och intressant att följa processen med beprövad erfarenhet och vi ser en tydlig utveckling i de lärande samtalen. Goda exempel på frågeställningar för övningen Huvuden ihop! som uppmuntrar till samtal i nivåblandade elevgrupper lyfts och kollegor inspirerar varandra. Vi hör också en hel del reflektioner om varför det blir det som det blir när vi gör som vi gör.

En framgångsfaktor i vårt arbete som vi ser redan nu är vår goda grundstruktur i verksamheten där ett väl förankrat kollegialt lärande har varit en viktig förutsättning för att vårt arbete flutit så bra som det gjort. Nästa steg är att fylla vår kunskapsbas ytterligare utifrån befintlig forskning kring kooperativt lärande och muntlig aktivitet. Vi ska också ge oss in i två nya testomgångar med höstens erfarenheter och de nya kunskaperna i ryggen.

Emma Ryrlén
emma.ryrlen@molndal.se

Verksamhetsutvecklare Språkcentrum Mölndal